• Business,  Lifestyle

    Reflekterar du?

    Var tacksam och försök se det lilla som är bra istället för det lilla som är mindre bra!

    Nu för tiden reflekterar jag MEDVETET och det dagligen. Det handlar ofta om mina egna känslor men jag reflekterar även över andras agerande. Jag slutar ju aldrig förvånas och häpna över hur andra människor är funtade och jag konstaterar allt oftare att människor är så styrda av sina rädslor. Sorgligt nog.

    Jag söker ofta svar över vad som gör mig glad, ledsen, frustrerad, inspirerad, motiverad och… förbannad.

    Att hitta drivkraften

    Att medvetet reflektera blir mitt driv. Ibland bort ifrån något. Ibland aktivt mot något.

    Att gemensamt reflektera

    Idag ringde Amis Strandvide mig på lunchen. Jag svarade på ett av hennes inlägg gällande potentialen med LinkedIn (i stora drag) & jag bjöd in till samtal som hon accepterade! Så tacksamt och roligt att få möta personen bakom profilen på LinkedIn!

    Lurigt

    Det var så lurigt (roligt på telefon = lurigt…) att få följa med Amis på hennes lunchpromenad samtidigt som hon höll mig sällskap i min lunchaktivitet… projekt 2.0 i maskrosrensning…

    Maskrosor ändå… ❤️

    Vi reflekterade b.la. om effekterna av corona. Att vi trots allt känner och njuter av ett slags lugn som infunnits i oss själva och hos många andra vi talat med & hur det helt plötsligt är OK att arbeta hemma. Innan fick man skämmas om man jobbade hemma pga lite snuva… Idag är det andra ord som gäller.

    Att våga tala om det förbjudna

    Jag och Amis reflekterade även över hur tabu det känns att säga det, att det varit lite skönt den här tiden när det stabiliserats något. ”Inget ont som inte har något gått med sig” heter det ju.

    Vi talade om vikten av rörelse när man arbetar hemma och går miste om den där vardagsmotionen. Om hur vi uppskattar pausen då vi hänger tvätt (eller rensar ogräs…) på lunchen för att skapa rörelse under dagen för att inte få tennisarmbåge, onda axlar eller musarm…

    Sharing is caring

    Att dela med sig av insikter och andra goda idéer, som får oss att må bra, borde vi göra mer än att påpeka det som gör det motsatta. Dela därför gärna med dig av en reflektion du har haft i närtid som blivit betydelsefull för just dig. Det kanske kan vara givande även för mig, Amis och andra läsare!

    Ha en fin dag!

    ☀️☀️☀️☀️☀️☀️

  • Business

    DITT LEDARSKAP LYSER IGENOM

    Säkerställ att du alltid agerar utifrån en plats av kärlek och önskan om förståelse och förbättring för bägge parter.

    i ditt beteende på sociala plattformar

    Tillhör du ”trollen” som rör om i grytan lite i någons inlägg för att sedan försvinna spårlöst när det börjar bli jobbiga diskussioner eller stannar du kvar och fortsätter dialogen?

    MITT ORD

    Ett ledarskap som går ut på att ”få sista ordet” är ingenting att hänga i skyltfönstret.

    Det skapar frustration och negativa energier.

    Tänk på att din ton i mail, SMS och sociala plattformar lyser igenom. Det kan förstöra mycket. Ödmjukhet, men inte förtäckt ironi, det är något annat, vinner du på alltid!

    KAKA SÖKER MAKA

    men vänta nu… ville vi inte ha diversifiering i våra bolag, team?

    Well, allt är relativt och just nu ser vi hur likasinnad går ihop och ger varandra mycket utrymme – inom ramen för de gemensamma åsikterna.

    ”Olika” är dock det som leder framåt och till konstruktiva idéer och lösningar, så akta dig för ekokammare – ingenting att ha!

    Att röra om i grytan är en ledarskapsstrategi för att ”väcka” de som sover – så sant.

    Du måste dock vara beredd på att ta hand om det som blir konsekvensen av den process du förhoppningsvis startat om du skall inge tillit.

    Jag särskådar dessa troll på LinkedIn som är den plattform jag verkar på professionellt. Jag jämför gärna deras beteende med ledarskapet som utgångspunkt och där jag ser att rädsla, som så ifta, styr.

    En sann ledare följer upp och står kvar

    om än lite i bakgrunden – för att stötta sitt team och backar upp vid behov.

    Hen försvinner inte spårlöst om det börjar argumenteras i gruppen – i ren rädsla för vad det skulle kunna leda till som jag måste ta om hand senare i min roll som chef. Opposition är en grundläggande byggsten i något som för bolag framåt.

    Att ha en chef som stöttar och som ser det positiva i motgång och ibland även vid felaktiga beslut, skapar trygga och dynamiska team/organisationer.

    SÄTT RAMARNA FÖRE (tydlighet)

    Att få ”verka helt fritt” riskerar skapa viss osäkerhet som leder till… ingenting eller ”galenting”…

    Att se gruppens behov kan vara en grundregel där behovet varierar – därav bra med tat dialog kring just detta!

    Kör så det ryker & stå upp för ditt team!

    ❤️

    De kommer in och skriver ned dig för att sedan försvinna, ”ghosta” och ignorera vidare diskussion. Detta är det sämsta av ledarskap och tekniken är den som grundar sig i att ”härska” utifrån den egna rädslan.

  • Business

    Det finns inga genvägar

    Börja bygga bolag
    Min uppmaning till alla kvinnor som vill in i ledningstoppen i företagarsverige. Börja bygga bolag – det är vägen in till att bygga kompetens och mod för att sitta i styrelser och komma upp till toppen!

    Senaste dagarna har en intervju med en svensk affärsman inom främst fastighets- men även inom bank- och finansbranschen, nämligen nummer #752 på Forbes lista över miljardärer 2021, hamnat i blåsväder.

    Fortfarande färre kvinnor

    Han heter Erik Selin, är 54 år, stenrik, skild, ägare och grundare av Balder och göteborgsbo (alla som varit på Liseberg vet att Balder också är en fantastisk berg- och dalbana, precis som börsen kan vara). Hans uttalande i en intervjun med DI Weekend om varför han tror det fortfarande är färre kvinnor än män inom börsnoterade bolag fick flera (WOKE) kvinnor att reagera.

    Frågan med de många svaren, och valen…

    Ett av Selins uttalande mynnade ut i att han tror att en orsak till avsaknaden av kvinnor i toppen kan vara att kvinnor och män är väldigt olika och kanske har vi olika intressen, män och kvinnor alltså. Att som Ebba Busch, jaga och köpa fastigheter som blir omtvistade, tillhör ju inte vanligheten bland oss kvinnor direkt. Hon är cool Ebba och snart är det val…

    “Anything you say may be…”

    Uttalandena i intervjun fick många att uttrycka att Selin tydligen lever i ovisshet om de strukturella hinder som finns för kvinnor i främst då kanske fastighetsbranschen som är den där han verkat längst som ägare och VD. Detta är såklart inte fallet… Erik har säkerligen full koll på vad han gör och sitter dessutom numera som största aktieägare och styrelseordförande i bolaget vars ena grundare är kvinna (Collector AB), så vad är det man inte förstår? Att Erik investerar i ett bolag som delvis grundats av en kvinna kan man också se som ett sätt att en man med makt och kapital gynnar och uppmuntrar till kvinnor till att göra samma resa, tänker jag.

    Kvinna – Ta på tiaran, smeta på lite läppstift (kanske )och ta tjuren vid hornen helt enkelt. Finns inga genvägar vid ‘pennan’ när det kommer till att förändra något. Det måste göras och levas, inte skrivas om.

    Vem bär ansvaret?

    Sen att man som grundare “går med på ” att sälja mer än 50% av sin baby till en man (eller hans bolag) kan man ju kanske ifrågasätta… Men har man någon insikt i att bygga bolag handlar det ju om pengar. “Money talks” heter det ju och om det behövs kapital och ett nätverk för att komma vidare har man som grundare inte mycket att säga till om längre när man har en styrelse som bär yttersta ansvaret. Pengarna måste in och man gör vad som krävs för att optimera, sen om det råkar vara en man som är den möjligheten, då är det så.

    När man letar fel i allt någon med makt säger

    Jag är, som ni säkert redan anat, beredd att hålla med Erik. Hur många kvinnor (eller män när jag tänker efter…) läser årsredovisningar och Kalle Anka pocket om vartannat på sommarloven (apropå intressen)? Kalle Anka köper jag, det gjorde jag med, så där är jag med. Men årsredovisningar…? Det är ju genialt. Det första jag gjorde när jag läste vad som skrevs om denna intervju på LI var att connecta med Erik förstås. Jag följer gärna framgångsrika individer och dessutom måste jag ju vara beredd på att tagga in honom om jag yttrar mig om honom på min sida. Förutom det kommenterade jag inläggen, utan att ens ha läst artikeln än, och då inte med ryggdunkskommentarer och hjärtan som alla andra 500 redan gjort… och tro mig. Jag fick känna att jag lever.

    Vi ÄLSKAR våra ekokammare – jag är opposition av naturen

    Inlägg från bestörta (WOKE) kvinnor på LI om hans intervju i DI Weekend lät alltså ungefär så här: “män måste lämna plats för oss kvinnor”, “maktstrukturer och patriarkatet förstör för oss kvinnor och det måste brytas ned”, “Erik har inte förstått någonting, jag trodde han valde in folk på kompetens och inte kön” och en del drog t.o.m. paralleller till sufragetterna som något slags (enligt mig dåligt) försök att påvisa att minsann “kolla vad vi kvinnor kan och har åstadkommit genom tiderna”.

    Äkta matriarker sitter inte och gnäller – de gör det bara

    Dessa uttalanden får mig att sucka och… opponera mig, hör och häpna. Vad är det vi kvinnor inte förstår, tänker jag och då är jag som sagt själv kvinna, medberoende, i en mansdominerad bransch med en medberoende mor samt alfahane och alkoholist till far. Vart är matriarkerna när vi behöver dem? Min dotter har skinn på näsan och jag har stor tillförsikt till att hon och min sons generation kommer föra matriarkatet vidare med stolt huvud! Hade jag lite av hennes pondus som sextonåring satt jag inte där jag är idag, det är helt klart, för det kräver enormt mod att stå på sig och inte ge upp för minsta möjliga mostånd! Jag är ledsamt trött på att vi ser oss som offer för männen och patriarkatet. Det leder ingen vart och svärtar bara ned vägen för våra framtida unga att se möjligheterna istället för att fortsätta befästa förlegade normer.

    Våra olikheter skapar viktig energi

    Män och kvinnor är olika, kvinnor är olika och män är det med, vad är det som är konstigt med det? Allt är energier. En del män har mer feminina energier än andra män och vice versa, det är OK. Det handlar om att börja dansa med varandra i våra olika energier och inte att vi skall kräva att männen håller upp dörren hela j-la tiden. Att hytta med pekpinnar och andra “don” kommer inte heller rulla ut röda mattan till företagstoppen för oss kvinnor, var så säker.

    Den dagen männen läppjar rödvin i grupp och snackar OM den som inte är i rummet – skjut mig långsamt

    Skall männen bli feminina nu också för att vi skall bli nöjda och känna oss välkomnade in i styrelserummet? Ska de också lägga börja lägga upp smygsexiga selfies med putande mun och armarna i kors för att få bekräftelse i sin roll som far, företagare, plattsättare sjuksyrra eller vad det nu än må vara? Ska de sitta och läppja rödvin, äta ost och kex och snacka OM de som inte är i rummet för att vi skall känna oss nöjda?

    Ja, jag talar endast för mig själv så ingen kvinna måste tro något annat

    Jag vill inte att min man skall bli sådan som jag just lite hårt beskrev ovan. Min man skall få mig att känna mig som en kvinna. Jag vill inte att min man skall bete sig som en kvinna och på så vis få mig att känna mig som en man… Du kanske vill det, men inte jag, och det är OK, för vi är olika.

    Använd er kvinnliga list istället för att komma in i rummet. Se till att mannen förstår varför han behöver dig för det är enda sättet att få ut något i alla fall. Att tvinga in sig själv kommer inte skapa synergier som är positiva för dig som kvinna, troligtvis tvärtom.
  • Business,  Lifestyle,  Privat

    AJ… WORKING FROM HOME…

    Att sitta och jobba som en säck potatis är INTE bra i längden.

    Well, om sanningen ska fram… jag är lyckligt lottad som kunnat fortsätta jobba men låt mig ändå få det ur mig… det är det rätt segt ur vissa aspekter att TVINGAS jobba hemifrån.

    #hejilandsproblem

    Visst, du kan plocka disken & tvätta på lunchen och ”walk and talk” i all ära… men jag gillar tugget under lunchen och vid kaffemaskinen ändå… nog om mig!

    Inlägget ska ju handla om lite friskvård och om ”er som drabbades” av pandemins’ MOD att helt byta bana och greja det!

    ALL RESPEKT TILL ER SOM BÖRJAR OM! ❤️

    Det kräver ett enormt mod att ta det steget! I vissa fall kräver det även att man har lite sparkapital till den där kursen eller investeringen som krävs… så att tänka efter före – är så smart!

    Till dig som inte tar tillfället i akt som permitterad under pandemin och som har en dröm – undrar jag, vad håller dig tillbaka?

    Tänk på det lite.

    Väldigt ofta är det rädsla som håller oss tillbaka!

    I begynnelsen…

    Se min video på mitt fantastiska bord, ståbräda och pilatespsll!

    av årtusendets globala och andra, men största, pandemi investerade jag i ett fint och mobilt ståbord.

    Då visar det sig nu att jag står och “hänger” på höger ben istället för att ha vikten jämnt fördelad (som jag har när jag står på min gymba board). 🤦🏻‍♀️

    Detta, mina vänner och ovänner, blev jag varse när jag igår unnade mig en NITTIO (90) minuters massage av en fd steward som, kaxigt nog, vågade starta eget mitt i början av pandemin! 

    Thord tog tillfället i akt och skolade om sig

    Från steward till massageterapeut! Coolt!

    Jag kom sönderstressad till Massage by Thord (som ligger i Sollentuna/Stockholm) och sa till Thord -“Väck mig om jag somnar”. Han svarade: -“Vi får väl se”…

    Jag vet några stycken som skolat om sig under pandemin och det är ju ett så bra sätt att vända något negativt till något positivt, håller ni inte med? Klart att ni gör! Härligt med driftiga människor som tar tag i saker & inte bara sitter och väntar ”på bättre tider”.

    Drick vatten💧och undvik torr bindväv…

    torr hud, torr humor, torr sand… JA, men torr BINDVÄV… HALLÅÅÅ?? Vem har ens det? Jo, JAG såklart… Så. Jag ska alltså INTE dricka kaffe som vatten… Nej Nej!!!
    Ett glas vatten per kopp kaffe!

    -”OK pappa Thord, I got the massage message!!” 😉😬🤷🏻‍♀️

    Apropå livets dryck, kaffe…

    eller apropå något helt annat faktiskt… Jag fick ju massage, av Thord!

    Och… Åh fy… Mina vader, uttorkade bindväv, min gluteus maximus och mina lår… aj aj aj AAAAAJJJJ FÖR TUSAN (hör ni att jag skriker ut min smärta nu?)

    Thord frågade om han skulle köra en snällare massage, men för mig så skall massage göra nytta & gör det ont är det ju av en anledning… så jag sa såklart -”Nej”!

    Min nacke, mina axlar och även mina korta bröstmuskler…. hej på er, där sitter ni ja…

    Så TÄNK efter FÖRE

    Så – STRÄCK på er – UT med bröstet och armbågarna?! Ja, de ska vara I LINJE med kroppen för att avlasta lilla “bröstus muskulus”.

    Stretcha

    Vi behöver STRETCHA ut bröstmusklerna FLERA GÅNGER om dagen… den ni…

    Thord tipsade mig om att hitta en rutin! Typ, ”jag får inte gå och pudra näsan förrän jag stretchat ”bröstus muskulus” 10 sekunder”! Smart! Och för att hitta den lilla muskeln kan du ställa dig i en dörröppning med armarna upp vid öronen och händerna mot karmen, typ. Ok, frågor på det?

    Summering av mitt inlägg…

    1. Gå till “Massage by Thord” och ta en massage eller två (han håller till precis utanför Sollentuna Centrum).
    2. Skola om dig om du är permitterad och ”har en dröm”.
    3. Se till att förvalta tiden väl istället för att kolla på Netflix, HBO, YouTube eller IG, FB etc.
    4. Det är liksom DU som bestämmer…

    ❤️

     #massage #vatten #bokadirekt #massagebythord #ståbord #ergonomi

  • Business,  Lifestyle

    Jag heter Maria och jag är medberoende, del 2

    För en återblick, se del #1 här om du inte läst den. Jag talar om att vara medberoende. Varför? Därför att är något som drabbar många och så även mig. Jag är uppväxt med en farfar och sedemera även far, som är alkoholist. Detta präglade såklart min uppväxt och har även påverkat mig som person, den jag är idag och hur jag ser på missbruk och samhället i stort. 

    Toppen av ett isberg

    Bara på EN alkoholist räknar man med att det finns FEM medberoenden. Det värsta man kan göra som vuxen eller medmänniska är att ”inte se”. Många barn som drabbas hamnar ofta i skymundan då missbrukaren och allt runt omkring denna tar mycket fokus och energi. Det kan handla om allt från att hålla uppe fasaden för alla vänner och bekanta till att tassa på tå och knappt våga spola i vattenkranen eftersom pappa är bakis och lätt blir på dåligt humör när han är det. 

    Dysfunktionella familjer

    Ett barn i en dysfunktionell familj växer upp alldeles för tidigt och utan att få ta plats. Det får ta sig an ett enormt ansvar, inte minst för sin egen trygghet. Det lär sig tidigt hur det skall förhålla sig smartast och anpassar sig efter situationen. Inte alltför sällan växer de upp utan att känna tillit till att den vuxne har kontrollen. Det medför en känsla av att vara tvungen att klara sig själv och känna tillit till ingen annan än sig själv.  De får därför inte alltid med sig de där viktiga nycklarna som ett barn som växer upp i en ”normal” familj får, där tillit är en viktig sådan.  

    Vad är egentligen en ”normal” familj?

    Med ”normal” menar jag en familj där det är OK att ta plats visa känslor bland annat.  Där barnen eller andra familjemedlemmar inte måste vara rädda för att synas eller höras. Där barnen tillrättavisas respektfullt om de säger eller gör något som kan anse olämpligt eller farligt. Där de inte tvingas tömma spritflaskor eftersom de lärt sig att de innebär något ont eller ombeds göra något olagligt för att hjälpa sin förälder i sitt missbruk.

    I en normal familj, i Sverige, tvingas inte barnen heller ta fullt ansvar för hemmet, dess hushållssysslor och kanske till och med syskon för att dess föräldrar inte är kapabla.

    Barn till missbrukare blir vuxna tidigt och benämns ofta som ”vuxenbarn” när man talar om medberoendet. Vuxenbarnet kan vi tala om i nästa inlägg.

    En förälder som skyddar sina barn för att slippa komma emellan. Detta är ett medberoende. Även om familjen splittras kommer detta skapa ett medberoende hos barnet och den andra föräldern. Tyvärr.

    Låt oss tala om skammen

    Varför har vi så svårt att prata om det som verkligen betyder något? Det som faktiskt är viktigt? Det som får oss att må så dåligt. Jo, därför att det handlar om känslor och många har väldigt svårt att visa och hantera dem.

    En vuxen man brister kanske inte gärna ut i gråt inför sin chef och berättar om att hens fru är missbrukare och att han inte vet vad han skall ta sig till.

    En kvinna talar ogärna om för hennes väninnor att hennes man porrsurfar på nätterna för att mätta sitt sexuella behov som hon inte mäktar med att mätta själv, även om det knäcker henne totalt att veta detta.

    Vi kämpar med att dölja våra känslor så fort det riskerar att bli sårbart och leda till tårar, tuffa beslut och andra obehagliga situationer. Vi är skitskrajja, rent ut sagt. För ”vad ska folk tro, tycka, känna och tänka om de vet hur jag egentligen mår”?

    Återigen, gå till dig själv. Skulle DU döma någon som öppnade upp sig för dig? Om ja, sök hjälp!

    Tystnaden kära läsare, skapar dåliga vibes. Tystnaden skapar skammen. Skammen skapar på sikt ångest och ångest kära ni, är väldigt ohälsosamt.

    Alla vill vi bli sedda

    För att underlätta för oss alla att faktiskt våga ta kontakt med någon du misstänker är medberoende tänk på detta. ALLA VILL BLI SEDDA! Det är inte svårare än så. Tala ur ett ”jag” perspektiv om du bestämmer dig för att bemöta din misstanke. Gör det enskilt, såklart, och med syfte att du vill hjälpa din medmänniska. Ta det vackert och kasta inte frågan rakt ut. Förklara att du bryr dig om hen och varför du bryr dig och vad du uppskattar med hen. Förklara också att du noterat vissa saker som du skulle vilja fråga om och om det är ok för hen att du gör det. Säger hen ok så kör. 

    Tystnaden är det som skapar skammen. Det vi inte talar om är skamligt. Lägg korten på bortdet. Missbruk finns i alla samhällsklasser och är inget att skämmas över!

    Sen då?

    Om hen öppnar upp sig, glöm inte att du bör finnas där som stöd även efter samtalet. Inte bara släppa och gå. Erbjud dig stötta och fråga vad du kan göra för att hen skall komma vidare. Det är här folk backar. De orkar inte ta ansvar för någon annan. De har nog med sitt.

    Försök tänka dig in i situationen. Tänk att det var du eller ditt barn. Hur skulle du önska att folk agerade?

    Att hjälpa någon annan innebär ju att du bör finnas där som stöd till viss del såklart. Om du inte är beredd att fortsatt stötta finns risken att du startar något som din vän, granne, släkting, bekant just nu inte mäktar med själv. Det betyder dock inte att du måste göra allt själv men att finnas som bollplank och vän kan hjälpa långt, så erbjud åtminstone din tid att lyssna. Är det på din arbetsplats kan du hjälpa genom att lyfta din oro till hens närmaste chef. Är det ett barn du misstänker far illa, gör en orosanmälan.

    Stödorganisationer och nätverk

    Beroende på om det är barn eller en vuxen så finns ju en rad olika sociala stöd för de olika målgrupperna – här kommer du långt genom att googla med din vän och leta fram organisationer som kan vara till hjälp om hen inte har insikt.

    En bra start för en medberoende kan vara att komma i kontakt med likasinnade. Det är en enorm befrielse att veta att ” jag är inte ensam” och det i sig kan stärka din vän att orka ta nästa steg. Tänk på att hen kanske inte ens insett att det är ett “problem” hen har. Hen kan vara så indoktrinerad att hen tror att det är så det skall vara eftersom ingen reagerat.

    Nu undrar jag, känner du igen dig?

    Tack för att du tar dig tiden att läsa detta inlägg!

  • Business,  Privat

    Jag heter Maria och jag är medberoende

    Förnekelse
    Förnekelse är det första man måste komma över för att bli medveten om problematiken.

    I Sverige växer mer än 30% upp med föräldrar som utvecklat någon form utav beroende. Mörkertalet är stort. Ett missbruk, det kan vara allt ifrån alkohol till spelmissbruk, är något som påverkar i flera generationer. Varför lyfter jag då detta ämne på min blogg? Jo, därför att det är många som är just medberoende, dvs lever med eller har någon i sin närhet som är en missbrukare av något slag och som låter det ha någon form av påverkan på sitt liv.

    Att sluta hjälpa den sjuka är svårt – men ett måste om man vill hjälpa

    Så sent som idag fick jag två SMS. Far ville låna pengar till “mat” och tro mig, det gör ont. Det är inte lätt att säga nej till någon man älskar men idag är faktiskt första gången som jag, trots två samtal (jag svarar inte) och två SMS, som jag inte har fört över pengar när han bett om det. Det är fan inte lätt och jag känner ett svagt motstånd i mig, men jag har lärt mig att det är ett måste för att inte bidra till den sjuke, i det här fallet, alkoholistens missbruk.

    Toppen av isberget

    På varje alkoholist finns det, beroende på givetvis, ofta väldigt många medberoende. Tänk er en person som är alkoholist och som har barn, partner, föräldrar, svärföräldrar, familj, vänner, kollegor, grannar m.m. Denna person påverkar troligen, ofta omedvetet, alla dessa personer i dess omgivning med sin sjukdom.

    Generationsarv
    Generationsarv. Ett missbruk sätter sina spår lågt fram i tiden om det inte tas om hand och de i nära relation till missbrukaren börjar agera annorlunda.

    Ett kostsamt samhällsproblem

    Det blir tyvärr negativa ringar på vattnet… Det vi inte tog hand om igår kostar nu samhället väldigt mycket i form av psykisk och fysisk ohälsa, kostnader för resurser för att hantera dessa tillstånd och konsekvenser därtill, sjukskrivningar, självmord, olyckor och sist men inte minst, uteblivna skatteintäkter pga arbetsoförmåga, förtidspensioner, sjukskrivningar etc.

    Det är olagligt att inte se

    Barnens trygghet är ett samhälleligt ansvar. I Sverige så har personal i hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen an­mäl­nings­skyl­dig­het enligt socialtjänstlagens kap 14 § 1. Det räcker att det finns misstanke om risk utan bevis. 

    Det borde vara olagligt även av dig och mig, att inte agera

    Det är vuxnas ansvar att göra en orosanmälan om man bevittnar, misstänker eller hör något som på något sätt inte är en lämplig situation för ett barn. Det kan vara så att du är nära anhörig, granne, vän till familjen eller kollega. Att låtsas som att det inte existerar en misstanke är en feg och ansvarslös handling. Är du osäker, bolla med någon annan vuxen eller ring 11414 och bolla med dem. 

    Rädsla och avsaknad av tillit
    Rädsla och avsaknad av tillit är något ett barn med missbrukande föräldrar ofta får lära sig leva med. Ofta lär sig barnet lita på sig själv. Barnet blir ett så kallat maskrosbarn!

    Äpplet faller inte långt…

    Att äpplet inte faller långt ifrån trädet, det har man ju också hört.  Mina föräldrar skilde sig när jag gick i första klass i Snättringeskolan i Huddinge. Barn påverkas som mest upp till sex års ålder. Ända fram tills mars 2017 var jag säker på att min fars missbruk inte påverkat mitt sätt att vara och tänka märkvärt. Jag trodde nog jag var som ”jag borde” utifrån mitt DNA och så,  dvs. ”snäll och omtänksam”. Att jag alltid gjorde avkall på min egna vilja eller mitt egna behov och absolut inte kunde säga nej om jag inte hade annat inbokat, slog mig aldrig som något konstigt. 

    Maskrosbarn
    Maskrosbarn kan bli båda starka individer men likaväl kan de själva falla i missbruk. Barn gör ofta som vi gör, kommer ni ihåg?

    Även mor har sagt att hon ser far i mig ibland när jag blir irriterad. Missförstå mig rätt, min far är världens snällaste, hjälpsammaste och mest drivna person med humor, men han kan vara jävligt arrogant och elak om han känner sig stressad eller trängd. Och just den sidan är inget jag strävat efter att efterapa direkt. 

    Genom att prata mer om detta problem och avdramatisera är det min förhoppning att vi kan öka välmåendet på sikt. Kalla mig naiv. Jag kommer i en serie blogginlägg i alla fall belysa detta ämne då det är något som figurerat överallt! På arbetsplatsen, i offentliga sektorn och i en familj nära dig…

    Har du en historia du vill dela med dig av, hör gärna av dig till mig via e-post till feelgood@konomi.nu.

  • Business,  Lifestyle

    Att lära sig att se i mörker

    Att hitta det man mår bra av är en befrielse. Nästa steg är att börja implementera det i sin vardag. Att göra saker som belönar
    det ‘må bra-iga’ i dig. Du är VÄRD att må bra och mår du bra GÖR di bra!

    Du är bra och du behövs

    -“VAD ÄR DU BRA PÅ?” För ett år sedan fick jag stora skälvan när frågan dök upp. Jag skämdes och visste inte alls vad jag skulle svara. För visst är det svårt att veta vad man egentligen är bra på? Jag BRA? JA, såklart! ALLA är bra på saker! Bara olika saker.

    Hint: Ofta är man bra på det man tycker om… så börja leta “inom dig”. Vad får dig att må bra och vad kan hålla dig uppe även om du är så trött? Ofta ligger svaret närmare än du tror. Det du är medveten om kan du påverka… Det du INTE är medveten om, styr dig… tänkvärt deluxe!

    Våga acceptera din inre sanning

    Du kanske älskar att lyssna på människor och att hjälpa de som har utmaningar? Du kanske är den person din omgivning tyr sig till när de mår dåligt och inte vet vad de skall göra? Och ändå jobbar du med ekonomi och vantrivs oerhört? Du kanske hoppar från jobb till jobb på jakt efter den perfekta chefen och de perfekta medarbetarförhållandena? Ja, då kan det vara så att – må du VARA BRA på siffror – men det är inte det som får dig att må bra inuti. Din inre kompass försöker troligtvis säga dig något.

    Insikten i att en motor kan vara gott nog

    Att vara entreprenör kan ju betyda att man är bra på en massa olika saker. I mitt fall så har jag lärt mig att jag bland annat är bra på att vara motor och helikopter, kan man säga. Det är väldigt skönt att komma till insikt med VAD som får dig att MÅ BRA.

    Vart skall man börja då?

    Vill du veta vad du är bra på kan det vara bra att ta lite hjälp i början. Det kan vara så att du inte SER det själv? Fråga! Hemma, på jobbet & i vänkretsen! Det kallas att be om feedback och det är tyvärr inget vi i min generation lärde oss i skolan… vare sig att ge det eller be om att få det för att öka insikten kring hur vi uppfattas samt lära oss att ge feedback på rätt sätt och ta emot feedback UTAN att ta det personligt och gå hem och gråta i kudden.

    Tester

    Det finns massor med tester att göra på nätet. De är alla utformade på lite olika sätt. Det är bra att testa lite olika för att bilda sig en uppfattning. OCH, tänkvärt, en del saker kan komma som en överraskning för dig. Allt kanske inte resonerar med ditt inre och inget är ju rätt eller fel, så ta dessa tester för vad de är! De är inte sanningen! Sanningen vet bara du. Att investera i en mentor eller coach är såklart en grym investering. Precis som du anlitar en PT för din fysiska hälsa kan du behöva professionell hjälp ibland även om dina vänner är väldigt gulliga och säger det du vill höra…

    Mina exempel

    Jag har gjort både betaltester och gratis tester.

    • Clifton Strengths där fokus ligger i att hitta dina styrkor och köper du boken (+300sek för bok och test) så finns en hel del intressant om hur du bemöter andra typer.
    • SDI2.0 Stregth Deployment Inventory som fokuserar på att identifiera vad som MOTIVERAR dig och utifrån det lära dig förstå hur du fungerar ensam och i grupp samt i konflikt. Oklart vad det kostar, ingick i min ledarskapsutbildning.
    • 16personalities är ett gratistest. Mitt resultat av 16personalities ser ni här, jag är ”konsulten”. Inte så otippat ändå. Jag älskar att konsultera och jobbar hårt med att coacha som innebär att bara lyssna och INTE konsultera…
    • Googla för fler tester

    Lycka till med att komma till bättre insikter! Nu har vi några dagar ledigt. Ett toppen tillfälle att investera några timmar i dig själv helt enkelt!

    Test Strengthsfinder2.0.
    SDI2.0, Strength Deployment Index 2.0
    16 Personalities identifierar olika personlighetstyper och “roller” som troligtvis passar dig.
  • Business

    För Sverige i tiden!

    Equal. 
mariakollerstrom.nu
    Självklarhet. En kvinna och fyra män på mötet.

    För det går åt RÄTT håll! Detta är ett inlägg om att det inte alls bara är kört och orättvist.

    Så sätt dig skönt och hämta en kopp te. Lyssna på sommarpratet länkat längst ned i inlägget för att få ännu mer positiv insikt!

    Jag kan inte hjälpa det. Att jag ogillar allt snack om hur orättvist det är? Det ökar väl knappast motivationen? Det är ju dessutom knappast ”männen av idag’s” fel att det blev så skevt? Kan vi börja agera och sluta snacka?

    Det gamla gardet, ja, de faller ju ändå bort av naturliga orsaker sakta men säkert och då är vi redo, både män och kvinnor.

    Faktum kvarstår

    Faktum är att statistiken visar att vi kvinnor har idag samma förutsättningar att lyckas, precis som männen… ✅

    Samtidigt som:

    🔴  kvinnor fortfarande har lägre lön, generellt, i jämförelse med de jämbördiga männen

    🔴  det ligger kvinnan i fatet att hon föder barn… och därför är borta en del under sitt arbetsliv…

    🔴  kvinnor utövar “bluffsyndromet” (engelskans ”imposter syndrome”) i större utsträckning än våra “fellows” vilket är destruktivt för vår plats i företagen 

    🔴  kvinnor är underrepresenterade i styrgrupper och i styrelserummen

    Vi saltar ömsom smeker

    När jag i helgen lyssnade på Emmas sommarprat kände jag att det den pågående ”kamp” som jag faktiskt är så trött på, särskilt efter 8:e mars, verkligen känns förlegad. Det ältas och strös salt på sår samtidigt som det smeks ömt över ärren från svunna tider.

    Kommer vi kunna

    börja TRO & VERKA för en förändring, mentalt menar jag. Det är en så viktig pusselbit i detta dilemma. Om vi bara kollar i backspegeln så kör vi ju garanterat i diket… och med oss tar vi småttingarna. Visserligen med bälte och säkert coronaanpassat… men vad hjälper det?

    Ekokammarnas makt

    Att älta är ungefär samma sak som att prata och prata om något som varit men utan att gå vidare… Det kommer ta tid och kräva åtgärder för oss att bli fler kvinnor i styrelserummet. Det kommer ta tid, men vi kommer bli fler som tjänar lika mycket som de jämbördiga männen. Om vi vågar lämna våra små ekokammare.

    Pepp eller depp

    Jag vet inte hur det är med er – men för mig funkar det inte. Snack om medsystrar som måste hjälpa varandra trots orättvisor. Snack om att inte ge upp utan finnas där för varandra. -”Vaddå?”, tänker jag.

    Ska vi köra samma klubb för inbördes beundran, kvinnliga bastuklubbar, som de vi menar har satt oss där vi sitter? Eller ska vi ta en titt i spegeln och faktiskt inse att vi också har en del i det hela och börja tänka hur vi går vidare? Mycket ligger djupt nedärvt från generationer innan vår.

    Ooops I did it again... 
mariakollerstrom.nu
    Det är så lätt att falla in i ett mönster som är destruktivt… och så fort vi blivit medvetna om det kan vi börja påminna oss själva om att det knappast leder framåt.

    Låt oss börja med att tro

    Tro på statistiken som visar att vi faktiskt har samma förutsättningar. Tro på våra unga, att de inte kommer låta det fortgå. Låt oss börja sluta mata på med destruktivt snack om att ”det är som det är och det är orättvist – gilla läget – men ge inte upp”. Vem blir peppad av att höra det?

    Nudging och kvotering

    Samhället kan behöva åtgärder som kvotering och nudging för att få rätsida fördelningen i näringslivet. Vi kan ju inte sluta föda barn… Vi kan ju inte heller anmäla var och varannan man som vill jobba med små barn för då fortsätter bilden vara skev – åt andra hållet.

    Att kvoteras in OCH vara kompetent

    Jag är egentligen emot kvotering rent principiellt… Jag vill väljas in i styrelser för att jag är kompetent. Jag kan däremot se fördelen med att använda kvotering som ett sätt att skynda på processen och är således öppen för diskussion.

    Nudging – att se männen

    Andra incitament för att komma åt problemet med frånvaro efter förlossning, vabbning etc. är att se männen. Detta löser på sikt problemet med självkänslan efter ett år hemma med blöjbyten… då det kommer gälla alla.

    Vi har redan börjat ändra mindset

    Detta är en het potatis… att kvinnan, som offrat sin kropp i nio månader – inte ska få vara hemma efter det så länge som hon vill??

    Well, Det är ett måste att dela på föräldraledigheten till större utsträckning. Om vi vill ändra det fundamentala i vårt mindset som är kvar i forntiden. Att kvinnan tagit större ansvar hemmavid har satt stora spår i självkänslan professionellt och i lönekuvertet.

    Lider du av imposter syndrome?

    Att gå hemma för länge (samma vid arbetslöshet!!!) leder ofta till låg självkänsla och sämre förutsättningar att motivera (för sig själv och därmed andra) och lyfta/se sina kvalitéer. Vi drabbas av imposter syndrome, ”blufftankar”, att vi inte är bra nog. Det gör inte magi i plånboken!

    Fake it and you’ll make it

    Hur kommer man ur det? Well, ”Fake it and you will make it” (och lite make-up om man känner sig glåmig) kan vara ett sätt att övertala sig själv att man absolut duger. Det har hjälpt många (särskilt män (utom möjligen make-upen) tro mig!!!) så varför skulle inte vi använda oss av detta mentala, briljanta knep för att våga ta vår förtjänta plats?

    How do you show up?
mariakollerstrom.nu
    Att övertyga sitt ego om att man är grym är ett bra sätt att sakta sakta öka självkänslan. Ett annat är att skriva ned saker man faktiskt är stolt över. Vi glömmer så lätt bort de små vinsterna.

    Vi kan inte ha kakan och äta den, tyvärr.

    Vill vi ha ”samma lika” måste vi släppa efter på det som vi kanske ansett vara vår rättighet… rent biologiskt. Vi kan inte förvänta oss en förändring om vi inte vill ändra på något. Då blir det som det alltid varit.

    Era åsikter emottages varmt här på bloggen eller på annat vis där ni hittar mig! Pga SPAM så måste vi be er registrera er för att kommentera i bloggen, men det går fort!

    ❤️

    Länk till Sommarprat i P1 med Emma Leijnse

  • Business,  Lifestyle,  Musik

    Att hitta inspiration – mot alla odds

    Oddsen att lyckas i till exempel nöjes- och underhållningsbranschen är ganska små. Dvs om ni tänker er kunna försörja er själva och er familj på det UTAN att jobba häcken av er på obekväma arbetstider och sedermera tröttna på det som en gång var er passion… vilket såklart vore tragiskt.

    Om ni inte inlägget “My very best kept secret” som detta inlägg var tänkt att baseras på, så kan ni läsa det här först för vi talar ändå någonstans om att tänka på ett sätt som för oss framåt.

    En del tänker ju säkert att man “måste lyckas annars är det ju ingen idé”. Men min fråga blir ju då. -“Vad innebär det att lyckas, för dig och för mig?” Svaren kommer skilja sig åt.

    Vad är “lyckad” för ord?

    Jag känner mig jättelyckad. På många sätt. Men ordet kan ju få en att tänka efter… Jag skrattar (okej, jag gråter åt dem ibland också) åt mina val och erfarenheter. De har fått mig att utvecklas till en “good enough”-person som ändå har hjärtat på rätt ställe och ett driv som är från en annan planet.

    Ett sätt för mig att tvinga mig ut och faktiskt fortsätta försöka nå nya mål, ibland som Bambi på hal is, är faktiskt att skriva om det. Dagbok var aldrig min grej, men att skriva “för andra” känns ju däremot helt relevant, för mig.

    Lyssna inte på allt ni hör!

    Har ni också röster som försöker skrämma er att göra det ni egentligen vill? Min surputts- röst säger ofta -“Vem bryr sig om vad du försöker åstadkomma?” Om jag lyssnar tillräckligt mycket på den så kommer jag inte komma framåt. Jag kommer sitta där i soffan och känna/tycka/tänka att alla andra verkar ha det “så mycket bättre”. Detsamma gäller ju dig.

    Samtidigt har ni säkert en lite tystare röst, en som ni borde låta ta mer plats! Den rösten som “skriker” åt er att bara strunta i den där surputten som tänker negativt.

    Min “få-mig-framåt”- röst intalar mig att jag har mandat

    -“Du håller på med en EP fast du inte ens kan skriva musik eller spela instrument, du vill få bolag att växa i från styrelsebordet, du har investerat i MLM- verksamhet – två gånger (MLM är INTE min affärsmodell trots allt… finns för & nackdelar som hag vill ta upp i ett separat inlägg), du har blivit lemlästad av så kallade “samarbetspartners” i England där du har ett litet sketet bolag som bara kostar pengar… och så har du börjat blogga. Du älskar musik, “kärleks-driven” business och kommunikation rent generellt. Då borde du väl ändå ha tagit dig mandat att dela med dig av just det och de som inte vill läsa kommer ju inte göra det ändå.”

    Börja ta ansvar för dina egna handlingar och känslor

    En annan sak som jag måste sluta med, är att fatta beslut åt andra. Jag kan inte ta ansvar för vad andra gör, inte gör, tycker eller vill läsa om. Punkt.

    Varför låter vi begränsa oss av tron på, vad vi tror andra tycker, tänker, känner och vill? Hur ofta säger du -“Nej” till dig själv för att du är rädd för vad andra skall tro, tycka eller tänka om dig? Svara ärligt nu.

    Jag tänker ofta efter

    På min blogg kommer jag öppet skildra vilka utmaningar jag har eftersom de är typ… asmånga.  Jag gör det kanske med lite ironi och sarkasm ibland, eftersom reflektion ofta får mig att se klart. Efteråt. Och ju mer jag reflekterar över orsak och verkan, desto bättre och mer kontrollerad känner jag att jag blir.

    Min helg kommer präglas av att sitta i videokonferens i två dagar. Jag hoppas ni kommer få en bra helg och att ni med detta inlägg kanske tar er en funderare. Kanske kommer ni komma underfund med ett och annat. Vem vet, som sagt.

    Kram

  • Business

    Bidrar du till ett utvecklande företagsklimat?

    Att få uppmuntrande feedback är en skön känsla!
    Att få uppmuntrande feedback är en skön känsla!

    En konst i sig

    Att aktivt jobba med feedback (ge och ta emot) är något som företagen skulle tjäna på i längden. Det öppnar upp för nytänk och produktivitet om det implementeras på rätt sätt. Ett sk. utvecklande företagsklimat och borde vara något alla chefer, med någon form av framåtanda, borde vilja sträva efter.

    Mår du bra – “gör” du bra

    Alla mår bra av uppmuntrande feedback innerst inne, dvs att få bekräftat att något du gör uppskattas. En del kan dock ha lite svårt att ta till sig “beröm”. Det kan bero på olika saker. Kanske har man växt upp under avsaknad av det eller kanske till och med raka motsatsen. När någon ger dig uppmuntrande feedback (om det är jobbigt för dig att ta att ta emot) lär dig att säga -“Tack, vad glad jag blir av att höra det!”.

    Att ta emot utvecklande feedback (där man ombeds att kanske göra något annorlunda) är inte lika lätt som att få uppmuntrande feedback. Det är snarare en utmaning att ge och ta emot det på rätt sätt. Om man har i åtanke att syftet är väl så kan det kännas lite lättare.

    Medarbetarskap

    Feedback är inget vi får lära i skolan tyvärr. Det är däremot en värdefull parameter i både det goda ledarskapet men även ett bra medarbetarskap. För se, även medarbetare kan bli bättre på att ta ansvar för ett bra arbetsklimat. Det är väldigt lätt att dra på sig offerkoftor och skygglappar och blunda för sin del och istället skylla på dåligt ledarskap och andra “idioter”… 

    Konsten att vara positivt konstruktiv

    Att inse att man alltid är 100% ansvarig för 50% i en relation kan ju vara en bra början. Har man dessutom som mål att försöka leva ett liv som utgår ifrån att livet är för kort för att gå omkring och sura, ja då har man ytterligare incitament att verka för ett utvecklande företagsklimat.

    Det är väldigt lätt hänt att feedback slår över till att upplevas som kritik, dvs något som inte känns positivt konstruktivt, så det gäller att vara uppmärksam!

    Feedback skall ges som en vacker gåva!
    Feedback skall ges som en vacker gåva!

    Att bemöta feedback utan att gå i försvar

    Det kan kännas som en utmaning att inte gå i försvar och börja förklara dig när du bemöter utvecklande feedback. Upplever du feedbacken som kritik, försök repetera det du hört för att säkerställa att du uppfattat rätt.

    Kanske behöver du be om utförligare exempel på situationer då det inträffat eller hur det fick givaren att må för att verkligen kunna ta till dig av feedbacken?!

    En utvecklande gåva

    Det finns en del saker som är bra att tänka på både som givare och mottagare av feedback för att den skall bli så konstruktiv som möjligt.

    Syftet med återkoppling är som sagt att det skall ses som en gåva till mottagaren och inte ett tillfälle till tillrättavisning eller kritik.

    Att ha rätta “nycklarna”

    För att ge medarbetarna bättre förutsättningar till att bidra till en utvecklande företagskultur kan det vara väl värt att investera i en halvdags workshop eller liknande. Detta för att säkerställa att gruppen får nycklarna att göra det på bästa sätt. Det kan väldigt lätt bli tokigt om folk inte har förstått syftet med feedback…

    Introducera feedback stegvis

    När gruppen väl är på samma nivå och insett vikten av feedback är det bara att börja jobba tillsammans i gruppen. Till en början kanske ni fokuserar på att ge uppmuntrande feedback för att säkra att det finns tillräckligt med “positivt” kapital på det emotionella kontot.

    När tilliten är på plats, ta nästa steg

    Därefter är det dags att avancera till den utvecklande sortens feedback. Detta är som sagt en konst och kräver dessutom tillit er emellan.

    Utvecklande företagskultur är ett vinnande koncept

    Arbetsplatser där medarbetare lyfter varandra och arbetar med feedback (både uppmuntrande och utvecklande) på “rätt” sätt, skapar tillit och ett engagemang utöver det vanliga.

    Sju snabba att tänka på innan du börjar “ge” feedback!

    1. Mottagaren måste vilja få feedback innan du ger den – be om lov!
    2. Syftet måste vara att man vill utveckla relationen – inte lyfta sig själv genom att peka på andras, enligt dig, “svagheter”.
    3. Eftersom feedbacken skall ges som en gåva, var försiktig med att tala om för personen hur den: är, känner och/eller tycker (DU är…) då det lätt uppfattas som dömande.
    4. Se till att bjuda på och öppna dig själv för att öka tilliten och upplevelsen för mottagaren när du ger din feedback (JAG upplever att… när DU…).
    5. När du vill förmedla uppmuntrande feedback, avsluta då inte den meningen med ”MEN du borde….”. Det “dödar” det positiva budskapet du just levererat. Använd istället “OCH du skulle kunna…” om du vill uttrycka något som kan förstärka det positiva beteendet ytterligare!
    6. Se till att ha konkreta exempel på vad feedbacken grundas på, om frågor skulle uppstå.
    7. Se till att basera din feedback på din egna upplevelse och inte andras.

    Jobbar du aktivt med att be om och ge feedback? Om inte, är det något du tror skulle gynna er verksamhet?

    Ha en fin dag och testa kanske redan idag med att ge någon i din närhet uppmuntrande feedback på något du upplevt som bra, roligt, utvecklande eller inspirerande!

    Feedback…