Tankar från ett gym
Att träna… Kan vara så himla tråkigt… Igår körde jag ute i gymmet. Ni ser på min blick att jag fick nog efter att ha kört ”benpass”… för fy vad tråkigt det är. Tur att min dotter fått in rutinen i gymmet så hon kan peppa, pusha och instruera mig. På så vis så jag kan fokusera. På musiken – i mina hörlurar. Och så en annan sak jag märkt när jag gymmar med någon annan är att jag gärna börjar larva mig. Typ överdriva eller ”spela body builder”. Det är rätt oseriöst egentligen. Och det har såklart med min egna osäkerhet att göra. Jag vet ”hur man gymmar” och hur maskinerna fungerar, jag känner mig bara så fjantig, jag kan inte hjälpa det. Jag vill ju såklart se ut som de som tar det 120% seriöst men har svårt att gå in i det så…
Allt kanske inte kan vara roligt… okej då
Att träna det som man kanske INTE tycker är så roligt, är tyvärr det som ofta ger resultat, eller är det bara något jag fått för mig? Jag älskar ju Dans Step då jag verkligen känner att jag har roligt och svettas så det står härliga till. Dock ser jag ju ingen skillnad what so ever när det kommer till min fysik. Jag har väl hyfsad kondition och kan reglera min vikt +-2 kg men that’s about it. Jag har alltid tänkt att ”det skall vara roligt – annars får det vara”. Men NEJ, jag börjar inse nu att det tänket ger mig inte det resultat jag vill ha. Dvs mer muskler och slimmare bål. Det får mig på gott humör, absolut, men inte blir jag mer fit. Jag måste alltså UT I GYMMET mer!
Övning ger färdighet
Att hänga ute i gymmet däremot får mig lätt ofokuserad. ”Titta där står hon och fotar sig själv, gud vad pinsamt, det skulle jag aldrig våga, Och se där, en sån tisha har ju jag med, har han sprungit Midnattsloppet alltså, där ser man och titta på de där två, åh vad gulliga, de ser så kära ut och verkar samarbeta så bra”. Och så där låter det i mitt huvud ungefär hela tiden… jag måste hitta ett sätt att bli bättre på att stänga av helt enkelt. På löpbandet funkar det bättre för då är jag fokuserad på musiken.
Tänk att det ska vara så svårt
Jag drivs av glädje tror jag, och förändring utav exempelvis, rutiner. Jag är ingen rutinmänniska och blir ganska lätt less på människor som måste ha det på ”ett visst sätt” och vips börjar jag undra: -”är jag likadan?”, som vill ha mina danssteppass varje vecka… även om de sabbar i princip hela kvällen eftersom jag måste åka hemifrån när barnen precis kommer från skolan och inte kommer hem förrän efter de ätit i princip…?
Vissa saker måste man tugga i sig bara helt enkelt!
Min dotter tror jag kommer lära mig gilla gymmet efter några gånger när jag börjar se resultat. Jag hoppas det och vill tro henne. Det är ju ändå jag som implementerat hennes ”grit”, tror jag. Lite cred till hennes far dock… som varit mycket mer sportsligt målmedveten än jag någonsin kunde ens drömma om…
Tack för att ni läst och kör så det ryker – ute i gymmet.. och glöm inte att välja en playlist som får er känna er oövervinnlig, denna kanske?
Playlist på Spotify 
Top 100 Sweden playlist on Deezer 
Uppvärmning och avslutning… Addicted to progress
EXPOSED BY DEPRESSION?
Well, today is World Mental Health day so let’s give it some light from another angle than the ones depressed. There’s always people affected by the ones depressed as well and far from everybody that are depressed acts in silence…
What it looks like?
I know or have met many people whom I believe suffer depression in some way. Sometimes it clearly shows, sometimes it doesn’t… Some have shown true narcissist charachteristics, it is all about them and they believe you are not supporting them enough.
Some where just seeking attention by acting in an unproper way showing lack of respect numbers of times in favor of their own, sometimes disqusting, needs. I’ve also learnt that I cannot be of help to all of those reaching out/being exposed to me IRL and here, on Social Media… even if I sometimes tried. The thing with being kind, happy and polite is that sometimes people that may not know you well, reach out to you as a way to try to get some of that ”nice shit” you seem to have. I learned to say no to that. I have enough challenges in my own life.But, We can always try to be kind to eachother and show respect. To be brutaly honest is not showing the above. Having that said, don’t take shit just because people maybe depressed but they might need professional help. Leave quick (if toxic) and/or do the necessary if needed or if children (or if they are children) are involved (contact parents, social services, police etc).
When enough is enough
I have sometimes had to verbally respond back as brutal/transparent as I’ve been attacked, even if that hurts in a way. But I am not mother f-ing Theresa.
I have also had to cut off some really close friends of mine due to their (according to me) lack of insight that they actually need help…
That also hurts, but I’ve learnt from being a
co-addictive daughter all life, to avoid people who does not show me the respect I deserve (and so do you!) even if I feel sorry for them.It might sometimes seem depression brings out the worst in people. You might feel they are actually disqusted by other stronger & seemingly happier souls. I still do believe in mutual respect and to cut off contact with energy thieves as a way to own your own mental Health. I hope that makes any sense to you.
We all must own our mental health & not let ourselves get infected by the toxic from depression.❤️
Below some pictures from WHO about different depression use cases!
❤️ Please share as SHARING IS CARING ❤️
Utsatt för depression
(Nedan text med google translate då jag skrev på engelska…)
Idag är det World Mental Health day så låt oss ge det lite ljus från en annan vinkel än de deprimerade. Det finns alltid människor som påverkas av de deprimerade också och långt ifrån alla som är deprimerade agerar i tystnad…
Hur ser den ut?
Jag känner eller har träffat många människor som jag tror lider av depression på något sätt. Ibland visar det tydligt, ibland inte … Vissa har visat sanna narcissistisk karaktäristika, allt handlar om dem och de tror att du inte stödjer dem tillräckligt. Några var bara att söka uppmärksamhet genom att agera på ett olämpligt sätt och visa brist på respekt många gånger till förmån för sina egna, ibland motbjudande, behov. Jag har också lärt mig att jag inte kan vara till hjälp för alla som når ut/blir utsatta för mig IRL och här, på sociala medier … även om jag ibland försökte. Saken med att vara snäll, glad och artig är att ibland människor som kanske inte känner dig väl, når ut till dig som ett sätt att försöka få lite av den där ”fina skiten” som du verkar ha. Jag lärde mig säga nej till det. Jag har tillräckligt med utmaningar i mitt eget liv.
Men vi kan alltid försöka vara snälla mot varandra och visa respekt. Att vara brutal ärlig visar inte ovanstående. Med det sagt, ta inte skit bara för att folk kanske är deprimerade men de kan behöva professionell hjälp. Lämna snabbt (om giftigt) och/eller gör det som behövs om det behövs eller om barn (eller om de är barn) är inblandade (kontakta föräldrar, socialtjänst, polis etc).
När gränsen är nådd
Jag har ibland varit tvungen att verbalt svara tillbaka så brutalt/transparent som jag blivit attackerad, även om det gör ont på något sätt. Men jag är moder Theresa. Jag har också fått stänga av några riktigt nära vänner på grund av deras (enligt mig) brist på insikt om att de faktiskt behöver hjälp … Det gör också ont, men jag har lärt mig av att vara en medberoende dotter hela livet, för att undvika människor som inte visar mig den respekt jag förtjänar (och det gör du också!) även om jag tycker synd om dem.
Ibland kan det tyckas att depression tar fram det värsta hos människor. Du kanske känner att de faktiskt är avskyvärda av andra starkare och till synes lyckligare själar. Jag tror fortfarande på ömsesidig respekt och att bryta kontakten med energitjuvar som ett sätt att äga din egen mentala hälsa. Jag hoppas att det är vettigt för dig.
❤️ Nedan bilder är från WHO och beskriver omika typer av depression och livsscenarios! Dela gärna! ❤️
Och för att bli kanske lite gladare, lyssna gärna på min EP!
SLIDE PACK ON DIFFERENT SCENARIOS FOR MENTAL ILLNESS – sharing is caring ❤️
Bilder framtagna av WHO för att skapa ökad insikt om psykisk ohälsa – dela gärna! ❤️ Woop woop, jag är MissLyckad
Thumbs up Äntligen är dagen här då min musik är släppt på över 40 plattformar. Jag känner en oerhörd lättnad även om det fortsatt framöver innebär hårt arbete för att få min EP att synas och höras globalt och i olika medier.
Från och med 28:e september hittar man mig, Maria Rodhe, på b.la. Anghami, Apple Music, iTunes, Deezer, KKBox, Shazam, Spotify, YouTube Music, TikTok, Snapchat, Instagram, Facebook, Napster, Pandora, Hungama och många fler…Never ending story
Happy Face Ja, att starta ett skivbolag och släppa musik är ett konstant arbete. Förutom alla förberedande aktiviteter så är det mycket arbete även EFTER en release, i synnerhet om det är din första och du är ny som artist på dessa plattformar. Learning by doing med några väl utvalda i mitt team funkade för mig. Team work makes the dream work säger man ju och ja, jag hade inte kunnat sköta ex. all PR själv… för jag har inte det nätverket inom musik så här tog jag ju hjälp av XOXO Agency.
Jag är Miss Lyckad
Min största lärdom av min resa so far är att jag älskar att lära mig nya saker och även har jag lärt mig vikten av att göra fel. Att MISSLYCKAS innebär inte att du inte är lyckad. Tvärtom, det innebär ju att du GJORT något. Och det kan aldrig vara fel. Jag kallar mig hellre Miss Lyckad för att jag har gjort många saker vars utfall inte blev som jag tänkt mig, men det har berikat mig och faktiskt fått mig att bli trygg i att kalkylera mina risker och även våga göra saker som kanske bär mig emot… Så mitt tips till dig blir väl att VÅGA GÖRA NÅGOT. Att vilja ha förändring i sitt liv utan förändring är idioti, lite som Einstein uttryckte sig.
Vardagen pockar på
Nu fortsätter vardagen med jobb och träning samtidigt som jag inför nya vanor att interagera på sociala medier. Jag tackar gudarna för scheduleringstjänsterna som finns för att publicera på sociala medier, då kan man planera och arbeta förberedande!
Vilka tjänster använder du om du är aktiv på Sociala Medier? Jag kör Canva och de har precis lanserat schedulering så jag är glad!
Ha nu en fin dag och glöm inte följa mig på Spotify och glöm inte att Sharing Is Caring, så dela gärna med dig av musiken till dina vänner!
Kram
Jag blir så trött…
Den känslan när man missat en kritisk deadline… ”F- you” till en själv liksom… :/ på mig själv. Om jag bara…
Lätt att vara efterklok, eller inte
Ja, kära läsare. Här sitter jag nu och känner mig alldeles gråtfärdig. Jag som var så glad imorse när jag låg kvar länge i sängen och drog mig utan stress. Jag har nämligen tagit ledigt idag bara för att, i god tid, göra det vars deadline inte ännu passerat…
- preppa ytterliggare inför releasesläppet nästa vecka
- skicka ut pressrelease till lokala aktörer där jag bor
- plugga och skicka in en uppgift om Kundresan, väldigt intressant för övrigt med automatiserad marknadsföring…
- SAMT (det kanske viktigaste) skicka in en grym låt till Melodifestivalen 2022
Jag var säker på att deadline var 27/9. I ett samtal med en vän nu på morgonen, som hjälper mig med min release, får jag veta att jag alltså hela förra veckan idlat, i onödan eftersom sista ansökan visade sig vara i Fredags den 17:e. Där gick luften ur mig. Jag har haft all tid i hela jä-la världen att skicka in denna förra veckan men jag tänkte att jag gör det sen… NEJ MARIA, man gör inte saker sen, man gör de på en gång. Återigen har jag fått bevista för mig att ”sen” sällan blir bättre…
Kundresan
Hade Melodifestivalen haft rätt marknadsförare på plats så hade de fångat upp mig i min KUNDRESA ”drömmer om att vara med i Mello men hur gör man” när jag googlade på ”deadline Melodifestivalenansökan 2022” och hamnade på någon sida där jag alltså såg fel. Eller snarare blandade ihop öppningsdatumet, 27/8, med sista datum. Marketing automation kursen jag tar nu är intressant och visar verkligen vad man kan göra, och gör, med all data som vi lämnar efter oss då vi rör oss, surfar och interagerar på olika plattformar. Det är ett komplext ecosystem som kräver ett gäng verktyg dessutom för att kunna automatisera och realisera upplevelsen, som det numera handlar om.
Martech – Marketing Technology, är mappning av många verktyg och system som finns för att nå satta mål inom marknadsföringens nya ansikte där vi skapar relationer till kunderna och läser in oss på deras beteenden. Får dem att känna sig utvalda, sedda (stalkade??), och speciella när de träffas av reklam som ligger precis i tiden för vad de är på väg att göra. Smart. Att se det positiva
är inte alltid så lätt. Men det är som man säger, det man inte har i huvudet får man ha i fötterna eller plånkan… Dock är det ju som så att momentum är så viktigt. Har man investerat i ett projekt så är det då man skapar momentum, inte ett år efter. Så nu sitter jag alltså här och är enormt besviken på mig själv. Hade sparat en grym låt för att skicka in som nu alltså får vänta, ett år… om den ens känns lika grym då. Jag kanske släpper den som singel istället lagom till jul.
Positivt, se det positivt
Ibland har man lust att bara skrika HÅLL KÄFTEN när någon försöker få en att se det positivt. Jag vill älta om inte för evigt så åtminstone för en liten stund. Jag behöver det för att gå till botten med varför det blev som det blev. Hur f-n kunde jag vissa en så viktigt deadline? Vilken sida tittade jag på? Varför tittade jag inte en extra gång? Och så vidare. Jag behöver smälta mina misstag för att kunna ta lärdom av dem. Ibland, när man tycker att man gjorde allting rätt, ja då är det väldigt svårt att stå ut med sig själv.
Learning by doing
Men sedan ha jag ju mitt favorituttryck som är just att lära genom att göra. För om jag inte gjorde fel, hur skulle jag då kunna göra rätt… eller rättare sagt, om jag alltid gjorde rätt, så skulle jag ju inte uppskatta att göra rätt lika mycket som jag gör när jag gjort fel… hänger ni med på mitt resonemang?
Så, nu känns det lite bättre så TACK för att ni lyssnat. Nu tar jag nya tag och fokuserar på Happy Ending istället för sura miner över saker man ej kan göra ogjorde.
Kärlek!
To- do lists. Ett bra sätt att inte glömma – och ändå blir det knas ibland. Jag älskar to- do listor och använder de flitigt.
Jag är just nu på sista punkten på väg till den i mitten… jag drömmer mig bort till min resa i somras till Toscana. Ta mig tillbaka.Konomi Music förlöser snart!
Japp, jag känner mig nervös… 🥴🤯😁❤️ Ni vet kanske att jag har många strängar på min lyra och att jag älskar att sjunga…. Ni vet kanske också att vissa saker tar tid och det är OK. Visste du att jag den 28:e September släpper min debut EP, i eget bolag (Konomi Music) dessutom och att jag har jobbat på detta i ~ ett år. Jag känner mig både lite nervös och rädd för allt vad detta kan komma att innebära. Ris, ros, flopp eller hit? Kommer ni tycka om det ni hör? Detta kan jag omöjligen veta idag och såklart kommer vissa säkert gilla det samtidigt som vissa kommer rycka på axlarna, och det får vara så. Inget är för alla, det är ett som är säkert.
Team work makes the dream work
Jag har investerat i ett team som hjälper mig att göra det mesta möjliga för att det skall bli ”hit”! Att få släppa denna EP blir en enorm befrielse och en början på något helt nytt för mig. Jag dokumenterar varje steg för framtida låtsläpp och jag ser alltid förbättringspotential i allt jag gör- musiken inte undantagen. Skulle gärna sitta med i IFPI’s styrelse by the way… för här snackar vi stenålder i back-end och UX… STIM och SAMI däremot är well dressed må jag säga!
Detta blir inte min första release, det är helt säkert. Jag är redan igång med nytt material och har lite på hyllan dessutom. Jag hoppas såklart ni är med mig på resan, delar, gillar och lyssnar så mycket ni bara kan när det väl blir dags.
Musik som business
Att släppa musik är som sagt allt annat än en hobby… Snacka om att planera, förhandla, marknadsföra, kommunicera… vi snackar entreprenörskap och business ut i fingerspetsarna!
Musiken i sig är ett konstverk. Precis som omslagen. Det är som att posera naken eller som att lämna ut sin dagbok till allmän beskådning, nästan. Min röst, texterna och alla andra detaljer i låtarna. Det är verkligen naket och naket är inget jag kanske är bekväm med vanligtvis… bildligt i alla fall. Man attans vad jag är stolt och nöjd över vad jag tillsammans med min co-writer Johan, åstadkommit. Detta är *piiip* bra!
Det ni kanske INTE vet om mig däremot är att jag älskar- att tala om ”elefanten i rummet”, jag säger gärna det som alla andra ”bara tänker”… på gott och på ont…
- kaos, det skapar konstigt nog ett slags lugn inom mig… tror det är ganska vanligt bland maskrosbarn…
- att knäcka koden för komplexa problem, processer och människor... även detta är ganska vanligt hos maskrosbarn, att finna lösningar till andras problem…
- att sätta fingret på orsaken till människors rädslor för att förhoppningsvis få dem att växa… detta har jag fått intresse för då jag själv insett vad rädslan gjort för mig, eller inte gjort snarare…
- att lyfta blicken i organisationen och tänka problemlösning, ökade affärsmöjligheter och resursoptimering
- att tänka ”pengar”, hur kan man tjäna pengar på ”vad det nu än må vara”, kan gälla mig själv men oftast hjälper jag andra med det…
Pengar är inget fult och därför har jag även certifierat mig som Styrelseledamot detta år. Jag vill hjälpa fler företag att lyfta blicken från sista raden på bokslutet och istället se helheten och vad man kan göra med den och hela kundupplevelsen.
Men men men…
jag har också haft en väldans massa bra ursäkter till att inte göra det som krävs för att förverkliga mina drömmar… som så många av oss har.
Så, även om:
- jag har levt större delen av mitt liv som blyg men ack så snäll och timid…
- jag är maskrosbarn, vilket format mig som person och mitt sätt att tänka och behov av att ”ta hand om alla andra” (än mig själv)…
- jag kämpar med jante varje dag, för ”vem är lilla jag att komma här och komma?”…
- jag investerat hundralappar i ett mentorprogram för att ”hitta mitt kall” – utan önskat resultat…
- mina mentorer sa åt mig att mina musikdrömmar skulle jag lägga åt sidan då de aldrig skulle kunna försörja mig….
- mina mentorer sa att ”consulting, DET kunde jag tjäna pengar på”, som om vore jag född bakom ett kylskåp och inte visste detta redan men pengar är väl inte allt även om det är viktigt?
- jag fick lämna mitt kära coverband till förmån för mitt växande ego som inte tåldes att ”stängas in och kvävas” av andras rädslor… (jag kör ”learning by doing”, för tro mig, du blir aldrig perfekt och kommer inte gå framåt om du inte vågar göra ”fel”…)
Ja, så även om allt detta ovan är ett faktum så är dagen snart här då JAG släpper en EP i mitt egna bolag och tro mig – detta hade jag aldrig trott för två år sedan. Sakerna listade ovan har varit saker som jag nog använt som lama ursäkter och som föremål för viss, okonstruktiv, frustration… Tur att man blir klokare med tiden och vågar inse sina brister.
Klyschigt men sant
Vad jag vill säga om det här inlägget då? Det kan låta klyschigt och då år det vara så. Men budskapet är att motgångar och annat ”skit”, ofta våra egna tankar tyvärr, om vad andra ska tycka, tro och tänka om det ena än det andra, kan verka som en motor i ditt liv. Om vi använder dessa tankar på rätt sätt och inte låter oss brytas ned av att dem genom att älta och i självömkan… För självklart är vi värda mer!
Ibland måste man lyssna på sig själv…
Jag släppte taget om dem som jag anlitat som endast gav mig råd som fick mig att känna mig värdelös (ironiskt nog…). En mentor, i min värld, skall visa vägen och driva på när man själv kanske inte orkar eller ser vägen till målet lika kristallklart. En mentor skall inte bara coacha.Det är stor skillnad mellan att vara mentor, konsult och coach… En coach ställer frågor för att få dig att förstå saker. Komma till insikt – själv. Jag betalade för en stab av mentorer och jag fick ett gäng coacher som alla tyckte lite olika utan att ens synka sina tankar, om lilla mig, sinsemellan – de lämnade mig i limbo och jag kom ingen vart men de fick mig att känna mig rätt värdelös rent ut sagt.
Idag, tre år senare
Jag tackar dock mina mentorer för de insikter de gav mig, till ett ganska högt pris. De fick mig att inse vikten av att inte gå på allt man hör. De lärde mig att siffror säljer och ju mer jag kan få det att se ut som att jag är ”världsabästa projektledaren och ledaren” desto större chanser har jag att sälja in mig dyrt hos stora bolag. De lärde mig se igenom andra människors sätt att smickra mig i försök att få mig att känna ett behov av att köpa deras produkter. Det sistnämnda kallas NLP och är ett väldigt intressant sätt när det kommer till att kommunicera men även ett djävulisiskt sätt att få dig dit man vill… för att tjäna pengar på dig, så lär dig mer om det!
Artistlogga Maria Rodhe designed by Mattias Björk, Norrhavet. Branding
Mitt företag, Konomi Consulting med den nya filialen Konomi Music, vars logga har med både Yin och Yang och en discokula, är nu (äntligen) även registrerat även som skivbolag.
Min artistlogga, utformad på ingen tid alls egentligen av bästa Mattias Björk som fick till det precis som jag önskade, har en tiara som symboliserar värdighet. Oavsett vad jag går igenom i livet och oavsett vad andra tycker eller tänker så fortsätter jag behandla andra såsom jag själv önskar bli behandlad och jag bär tiaran med vördnad och värdighet igenom livet.
Tack för er tid!
❤️
Åldersnojja deluxe!
”Buon compleano Maria” Att fylla år är lika härligt varje gång och jag känner mig fortfarande som 25. Jag vet många som lider av ålderskomplex – tack och lov att jag inte är en av dem! Något som ändrats kanske är min inställning till att fira och firas. MEN med det inte sagt att jag INTE uppskattar att bli uppmärksammad… Dubbelmoral? Ja, kanske det. Men är det inte så vi kvinnor är lite grann? Vi vill verka så ”enkla” men ändå få uppmärksamhet… eller är det bara jag? 😁 Med tiden har jag tröttnat på all denna kommers som blivit kring det att fira födelsedagar (och andra högtider…). Snacka om stress när julklapparna skall börja inhandlas redan i Oktober… och folk börjar posta #klarmedjulklapparna på sociala medier redan innan första advent.
Samlar hellre minnen än saker
En god middag eller en ansträngning från någon som uppskattar mig är mycket mer värt än om du köpte mig en dyr handväska med mina initialer ingraverade från ett av de dyra modehusen…
Priset vi betalar för att dela vår data kan kosta skjortan
Långt innan min födelsedag bombas jag med reklamerbjudanden om rabatter hit och dit. Det kommer erbjudanden som är svåra att stå emot på mailen, SMS & på alla sociala medier.
Jag inser att jag skulle bli ruinerad om jag skulle nyttja alla dessa. Det gäller att kunna stå emot och att inte vara en så kallad shopaholic. Dessa riktade erbjudanden är nästan lika illa som spelreklam…
Födelsedagsglädje på en toalett! Min dag
Min födelsedag i år var toppen. Det blev en lugn dag som började med sol, frukost på sängen, ösregn och åskoväder mitt i lunchen ute under bar himmel på dagen, bra sällskap, skönsång av två italienska servitörer och god italiensk mat överöst med tryffel på kvällen! Det enda som saknades var mina barn. Baksidan med separationer är väl detta. Å andra sidan får man ”fira” mer…man kan ju välja hur man ser på det… är ditt glas halvfullt eller halvtomt? Jag jobbar på att se det som halvfullt för vad är bra med ettnegativt mind-set?
Lunchtoast, med tryffel… ❤️ 
Middag med Tryffel i överflöd! ❤️ Ser redan fram emot nästa födelsedag
Jag ser väldigt mycket fram emot hösten och mitt nästkommande år! Det kommer vara fyllt av nya äventyr och människor! Jag har ett ytt arbete attse fram emot och så min älskade musik! Musiken kommer få ta en helt ny plats i mitt liv med release av egen EP alldeles snart! Nu är det JAG som bestämmer. Jag känner mig glad och hoppas ni är med mig på min nya resa!
By admin PREVIOUSHELLO WORLD!
LEAVE A REPLY DIN E-POSTADRESS KOMMER INTE PUBLICERAS.OBLIGATORISKA FÄLT ÄR MÄRKTA *NAMN *E-POSTADRESS *WEBBPLATSSPARA MITT NAMN, MIN E-POSTADRESS OCH WEBBPLATS I DENNA WEBBLÄSARE TILL NÄSTA GÅNG JAG SKRIVER EN KOMMENTAR.COMMENT
Nytt namn och blogg
Från och med nu går jag under namnet Maria Rodhe och därför har vi flyttat bloggen till den här adressen
Den gamla bloggen kommer inom kort vidarebefordras till den adressen.
Jag bloggar under regi av bloggportalen https://christiana.se som också har byggt min blogg.
”Musik ska byggas utav glädje”
Så sjöng Lill Lindfors 1978. Sanningen är nog dock att musik ofta byggs av sorg och smärta, håller ni med mig? Att sjunga är för mig som balsam för själen. Vad har du för något som kan hålla dig vaken hela nätterna om det så vore? DET är DITT balsam för själen – ta vara på det! När jag är ledsen håller musiken mig uppe och när jag är glad blir jag om än möjligt, gladare.
Musiken är min passion
Att sjunga är något jag gjort i hela mitt liv – det har blivit (eller varit från födseln?) min passion. Till en början sjöng jag som sexåring i mitt barnhem på Blästervägen, med Malin. Vi lekte ABBA i hennes vardagsrum och jag var Anne Frid och Malin var såklart Agnetha. Senare sjöng jag dagligen i skolan på Adolf Fredrik – där man inte fick ”sticka ut” och förstöra ljudbilden men man fick lära sig om harmonier och att läsa noter och att öva in texter och följa dirigenten! Efter skolan tog jag chansen hemma eller i bilen på väg någonstans, glad och ibland även ledsen. Det som blev mitt livs vändning dock, och som ledde till det jag gjort hittills i min, än så länge korta populärmusikaliska karriär, var mitt nynnade på kontoret 2018. Vem kunde ha trott detta? Inte jag i alla fall.
Vem får ta plats?
Det gäller att vara kritisk när man är i studion… och att lyssna om och om igen tills man känner sig nöjd. Men när det gäller att ta plats skall vi sluta kritisera oss själva så hårt! Våga ta plats och våga ta för dig Ingen annan kommer strö rosor längs din väg… Att ”ta plats” har inte varit min grej. Snarare tvärtom. ”Tänk inte på mig”- tänket har präglat större delen av mitt liv faktiskt, och det tänket bäddar för bitterhet i slutändan. Det biter mig än idag ”i svansen” och jag jobbar på det, tro mig. Positivt tänkande. Att inte hela tiden försvara mig själv genom att lämna öppna dörrar att INTE tacka ja, till alla jag frågar om något … så dumt. Vem bestämmer vem som får ta plats och inte? Att min mor såg (hörde) min talang och sökte in till musikskolan i Stockholm åt mig som nioåring – är jag evigt tacksam för! Det var ett steg i rätt riktning då musiken fick mig att åtminstone börja våga ta mer plats än innan!
Mitt livs roligaste projekt
Just nu arbetar jag på mitt livs roligaste projekt – min första EP och ”Maria Rodhe”, artisten! Jag har varit i södra Sverige på min semester och spelat in fem nya låtar som jag kommer släppa i början av September. På min resa till och från Falkenberg fick jag tid för reflektion och inspiration då Sverige, minst sagt, är fyllt av kor och vacker natur!
Falköpings vackra kyrka överraskade med upplyst glasgolv fram till predikstolen och koret. 
På Basta Kvarn Kafé samsas vi med ankorna och ankorna samsas med en fisksort, som kan vara röding, i dammarna. Ett idylliskt vattenhål i mitten av ingenstans. Om att bekämpa negativt tänkande…
Att släppa en EP i nytt namn är det läskigaste jag gjort. Jag menar, tänk om ingen gillar min röst eller musik… Fast hallå… så kan man ju inte tänka. Det är ju just dessa negativa tankar som hindrar mig, och DIG(!!!), att faktiskt uppnå våra drömmar. Så, jag bestämde mig för några år sedan att inte låta dessa tankar stoppa mig längre. Jag har verkligen insett tankens makt och om du tänker på det så tror jag även du vet det. Fortfarande låter jag den ta över ibland och jag försöker verkligen medvetandegöra dessa tillfällen men tusan vad det är svårt..
Teamwork makes the dream work
Jag har ett bra team med mig då jag insett att ensam är inte alltid starkast och om det finns de som vandrat före mig, varför inte ta hjälp av dem om möjlighet finns? ”Teamwork makes the dream work”, inte sant? Jag hoppas du vill följa mig på min resa och att du även, redan nu, börjar följa mig på mitt Instagramkonto (länk på bloggen) om du inte redan gör det. Jag kommer behöva DIN, och alla andra i min krets, stöd att göra detta!
En fika med utsikt över Rödtornet i Vadstena går inte av för hackor heller! 
Falkenberg by night… Att hitta inspiration – mot alla odds
Oddsen att lyckas i till exempel nöjes- och underhållningsbranschen är ganska små. Dvs om ni tänker er kunna försörja er själva och er familj på det UTAN att jobba häcken av er på obekväma arbetstider och sedermera tröttna på det som en gång var er passion… vilket såklart vore tragiskt.
Om ni inte inlägget ”My very best kept secret” som detta inlägg var tänkt att baseras på, så kan ni läsa det här först för vi talar ändå någonstans om att tänka på ett sätt som för oss framåt.
En del tänker ju säkert att man ”måste lyckas annars är det ju ingen idé”. Men min fråga blir ju då. -”Vad innebär det att lyckas, för dig och för mig?” Svaren kommer skilja sig åt.
Vad är ”lyckad” för ord?
Jag känner mig jättelyckad. På många sätt. Men ordet kan ju få en att tänka efter… Jag skrattar (okej, jag gråter åt dem ibland också) åt mina val och erfarenheter. De har fått mig att utvecklas till en ”good enough”-person som ändå har hjärtat på rätt ställe och ett driv som är från en annan planet.
Ett sätt för mig att tvinga mig ut och faktiskt fortsätta försöka nå nya mål, ibland som Bambi på hal is, är faktiskt att skriva om det. Dagbok var aldrig min grej, men att skriva ”för andra” känns ju däremot helt relevant, för mig.
Lyssna inte på allt ni hör!
Har ni också röster som försöker skrämma er att göra det ni egentligen vill? Min surputts- röst säger ofta -”Vem bryr sig om vad du försöker åstadkomma?” Om jag lyssnar tillräckligt mycket på den så kommer jag inte komma framåt. Jag kommer sitta där i soffan och känna/tycka/tänka att alla andra verkar ha det ”så mycket bättre”. Detsamma gäller ju dig.
Samtidigt har ni säkert en lite tystare röst, en som ni borde låta ta mer plats! Den rösten som ”skriker” åt er att bara strunta i den där surputten som tänker negativt.
Min ”få-mig-framåt”- röst intalar mig att jag har mandat
-”Du håller på med en EP fast du inte ens kan skriva musik eller spela instrument, du vill få bolag att växa i från styrelsebordet, du har investerat i MLM- verksamhet – två gånger (MLM är INTE min affärsmodell trots allt… finns för & nackdelar som hag vill ta upp i ett separat inlägg), du har blivit lemlästad av så kallade ”samarbetspartners” i England där du har ett litet sketet bolag som bara kostar pengar… och så har du börjat blogga. Du älskar musik, ”kärleks-driven” business och kommunikation rent generellt. Då borde du väl ändå ha tagit dig mandat att dela med dig av just det och de som inte vill läsa kommer ju inte göra det ändå.”
Börja ta ansvar för dina egna handlingar och känslor
En annan sak som jag måste sluta med, är att fatta beslut åt andra. Jag kan inte ta ansvar för vad andra gör, inte gör, tycker eller vill läsa om. Punkt.
Varför låter vi begränsa oss av tron på, vad vi tror andra tycker, tänker, känner och vill? Hur ofta säger du -”Nej” till dig själv för att du är rädd för vad andra skall tro, tycka eller tänka om dig? Svara ärligt nu.
Jag tänker ofta efter
På min blogg kommer jag öppet skildra vilka utmaningar jag har eftersom de är typ… asmånga. Jag gör det kanske med lite ironi och sarkasm ibland, eftersom reflektion ofta får mig att se klart. Efteråt. Och ju mer jag reflekterar över orsak och verkan, desto bättre och mer kontrollerad känner jag att jag blir.
Min helg kommer präglas av att sitta i videokonferens i två dagar. Jag hoppas ni kommer få en bra helg och att ni med detta inlägg kanske tar er en funderare. Kanske kommer ni komma underfund med ett och annat. Vem vet, som sagt.
Kram
My very best kept secret
Känns din dröm övermäktig?
Bra, då är du nog på rätt väg! Du har säkert hört uttrycket ”Sikta mot stjärnorna, och du når trädtopparna. Sikta mot trädtopparna, och du stannar på marken.” Det tänket gillar jag! Vem vill stanna kvar på marken när du kan vajja i trädtopparna?
Precis så som Martin Luther King JR hade det, vid Lincoln Memorial i Washington DC den 28:e Augusti 1963, så har även jag det. EN dröm (bland andra…).
-”I have a Dream!” Att våga erkänna sina drömmar för sig själv och andra är ett steg närmare dem.
Svaret på frågan i detta fallet är ”vuxna”. Vi vuxna har ett ansvar att lyfta, stötta, peppa, pusha och överösa våra små med så mycket kärlek att de lär sig känna tillit till sig själva! Super star
My best kept secret. Ända sedan femåring sjungandes och showandes ”Super Trouper” hemma hos min bästis Malin eller som blivande nioåring, på lilla scenen i Huddinge centrum, med min då nya kompis Lina i tvåan, sjungandes Cornelis ”Inatt jag drömde”, har jag alltså drömt om att få sjunga, showa och spexa. Drömt om att få uppmärksamheten och ta emot kärlek ifrån en publik.
”Keep dreamin’…'”
För mig har det bara varit just det, en dröm. I min värld DÅ, gick inte drömmar i uppfyllelse. De ”hände” bara andra, i sagor och på film. Tänk vad tragiskt. Som om det vore omöjligt att uppnå sina drömmar.
Idag tänker jag annorlunda men det har tagit tid och en del misstag för att faktiskt känna så. Nu känner jag bara att – ”Ok, vad behöver jag göra för att nå dit”. Sedan är frågan om jag har vad som krävs rent energi- , ekonomiskt- och viljemässigt och om jag vågar… Inget är gratis och jag hyser enorm respekt för artister och andra som lyckats. De är mycket modigare än jag var och kanske någonsin kommer att bli.
Är man fostrad i en ”Du kan inte, låt mig”- kultur så är det svårt att vända det tänket till ”Jag kan visst! Jag kan åstadkomma vad jag vill med rätt fokus”.
Att inte ge upp, att våga be om hjälp och att visualisera målet är bra nycklar till framgång, om du frågar mig. De motgångar och ”misstag” vi möts av på vägen är bara lärdomar som gör att vi blir ännu bättre på att förutspå utmaningar framöver! Med ABBA och Carola som förebilder…
så kan en dröm om att bli en ”erkänd artist” lätt kännas övermäktig. Det är ju inte så att det känns som en ”baggis” att lyckas. Jag varken sjunger som eller är lika vacker som Carola och inte heller dansar jag som Madonna, och har jag kontakter… näe, just det, inte ens det har jag.
Mina odds att lyckas i nöjes- och underhållningsbranschen är alltså lika med noll. För det räcker ju inte bara med att vilja något… eller?…
Fast STOPP nu. Igen. Sen NÄR var det ett framgångsrecept att jämföra sig med andra för att bygga självkänsla och nå framgång? Förutom i syftet att finna inspiration förstås. Och så kanske för att väcka ”tävlingsinstinkten” för att skapa motivation så att du triggas att göra det som krävs, för då är det helt ok! ”- Kan hen kan jag”- tänket liksom.
Det är dock ett stort No- No att jämföra sig med andra, och tyvärr så vanligt. Alltså, sluta genast med det destruktiva tänket. Detta budskap är till alla er som kanske känner igen er i min beskrivning.
”Du är grym, du klarar det” är det enda vi ska tuta och banka in i våra kära unga och små och även i oss själva! Det är det enda rätta. Allt annat tänk att ”det nog inte går” är destruktivt och rädslostyrt… och dömt att skapa vilsna, osäkra själar.
Så, nu när jag befriat dig ifrån alla misstankar kan du ladda om! ☀️🕺🏻💃🏻
Fortsättning följer… i jakten på mina & dina drömmar.
