Får det lov att vara lite… bullfika?

Apropå bullfika… det får mig att tänka på Dammsugare… ja, alltså de gröna ni vet som innehåller allt spill ifrån Delicatos’ övriga bakverk (som smaksatt med ”arrak” blir till världens godaste bakverk). För ni vet väl, att det är så, spill från andra bakverk? Lite lustigt ändå att de dessutom kallas just ”dammsugare”, någon hade humor på produktutvecklingsenheten tänker jag. 

Baka baka liten kaka

Jag kunde ju inte vara sämre än alla andra så jag och min dotter bakade lite bullfika vi med i veckan. Vilken fantastisk aktivitet det är ändå att baka ihop med sina barn, det borde man göra oftare, men då skulle man nog gå upp några kilon… för det är svårt att inte vilja äta det man bakar, eller hur? Nu är hon femton, då är det ju lugnt, hon har lärt sig att ”hålla efter”. Men när de var små och det skulle bakas och de hade ”kan själv” mentalitet – som är fantastiskt, men ack… TÅLAMOD… mjöl överallt… minnen. Bullar, Fika. Saft. Kaffe. Och så vidare.

• 

Fika som sport?!

Kan man ha ”fika” som sport? Om du frågar mig och andra småbarnsföräldrar med aktiva barn så är nog svaret JA! Det är ju en sport i sig att fixa olika typer av fika inför varje match, cup och träning i ur och skur! Och tänk så glad man kan bli av att bara tänka på kaffe… eller av att stå och ”låtsas göra kaffe” samtidigt som man fotas… Tänk.

Fikats många olika ansikten

Har du som jag, en hel drös minnen där ”fika” varit en del av stunden? Låt mig hjälpa till om minnet dig sviker… Mandelkubb – det är en torr favorit som gärna fastnar i gomen precis som mazarin. Finska pinnar, kolasnittar, havreflarn, och drömmar – de passar perfekt att ha på släktträffen då man vill servera ”sju sorters kakor”.

Kaffe är svaret - frågan är irrelevant.

Leverpastej? Ett barns besvikelse

Saltsjö- Duvnäs, på 80- talet. Det var kalas hos min moster, morbror och kusiner i deras stora häftiga hus med många skrymslen, våningar och vrår. En massa fika och tårtor uppdukade på altanen… En tårta såg ut som en av mina favoriter… Schwarzwaldstårta, men jag blev osäker… Var det leverpastej på? Jag minns att jag var blyg men tog mod till mig att fråga (det var innan jag började på Adolf Fredrik och ändrades) om ”det där var leverpastej”. Hon tittade på mig glatt och sa ”Ja såklart” eller något annat hurtigt… Attans, tänkte jag som inte gillade leverpastej på tårta… och så tog jag artigt något annat och kände mig lite besviken över bluffen.

På väg hem frågade jag min mor varför moster hade leverpastej på tårtan… Hon förstod ingenting. Leverpastej? Det var ju Schwarzwaldstårta… Moster hade antagligen trott jag skämtade och bara skämtat tillbaka. Och jag missade min favorittårta den där dagen och jag minns min besvikelse där i bilen på vägen hem. Hur ofta fick man Schwarzwaldstårta och så hade jag varit så dum och inte ens smakat…

Do more of what makes you happy!

Maria

Kaffe & mazarin – det är hockey

Jag minns också när min far hade säsongskort på Djurgårdens hemmamatcher i Globen (hockey) när jag var ung och gick på gymnasiet. Jag fick äran att följa med far ibland på derbyn och då köpte vi alltid kaffe och Mazarin i pausen. Förutom oss var där en massa andra supportrar såklart. Jag hade till och med en Djurgården halsduk… En gång puttade en AIK supporter till mig där utanför Globen och skrek åt mig – ”Jävla Djurgårdare”… Lilla jag, som då hade page- frisyr och någon slags marinblå skepparkavajsaktig jacka, oversized chinos och flanellskjorta…

och som knappt kunde stava till H O C K E Y, fattade ingenting.

Picknick och termos

Jag minns också alla midsomrar och alla de hockey-, fotbollsmatcher och cup:er som min son haft där det fikats så-in-i-bängen… på filtar, med småsyskon, på läktare, i kalla ishallar med termosar för att man frös fast utan kaffe… Idag när man smyger upp på läktaren för att kolla på matcher och filma intressant ögonblick, så lyser caféerna med sina mörka rutor då det hålls stängt för… ja, ni vet ju vad… corona.

Tack för att ni läser min blogg och glöm inte att LE… och borsta tänderna… och träna, för din egen och dina käras skull!