I’m spinning around…

Det går undan. Det går fort. Det går fram och det går tillbaks. Jag är bara människa och lider idag utav min oförmåga att säga ”Nej”. Om jag bara följt min magkänsla.

Det moderna samhället… inte alltid min melodi. Jag är konservativ samtidigt som jag vill passa in. Jag har börjat följa min magkänsla. Jag har insett det makabra i att jag skulle vara någon slags ”ensamma mäns samarit” på sociala medier (läs Facebook). Jag har inte tid, lust eller utrymme för det i mitt liv… men det kostade mig mycket innan jag insåg det. Typiskt mig. Att pusha gränserna till dess yttersta gräns till the point of no return.

Detta inlägg kommer från hjärtat och kan upplevas som dramatiskt men livet är ju så. Och just nu pågår ett inre kaos hos mig. Skillnaden med mig och vissa av er är att jag väljer att dela med mig av det till viss grad… Tack för att ni har överseende med att jag skriver av mig idag… ❤️

Åka kommunalt

Jag har haft corona & är inte rädd att bli smittad av en annan ”variant”.

Jag bär mask ändå.

Jag vet att det finns de som är rädda men som måste åka kommunalt.

Jag vet dessutom att även om mask inte skyddar jättebra mot just corona, så finns det andra ”åkommor/virus” som det skyddar mig & andra mot, så det känns respektfullt på ett sätt.

Vilka valmöjligheter har vi?

Om mask är det som får mig att kunna gå till en arbetsplats, teater, konsert eller en fest igen, så tvekar jag inte en sekund.

Solitud och stillasittande är dödligare för mänskligheten än både corona och munskydd!

Så. Till alla ”haters” som fått för er att vi kommer leva så här för all framtid. Tagga ned & var glada att vi inte har full lockdown som vissa länder haft stundtals länge och nu även Tyskland kommer införa under påsken… och dramatisera inte allt. Vi kommer inte bära mask för evigt. Sitt ned i båten.

Under cover

Snart kommer jag gå under radarn också på sociala medier…

Hur kommer det gå?

Alldeles alldeles utmärkt säkert.

Inga sociala medieplattformar är viktigare än livet, närvaron i nuet & ”riktiga” relationer.

Dock fungerade SoMe som en tröst för mig när pandemin bröt ut och mitt användande på sociala medier ökade rätt drastiskt…

Jag är snart redo, ska bara vänja mig vid tanken att världen inte rasar för att jag inte delar med mig av min vardag till allt och alla.

Jag är snart där.

Redo att leva mitt liv med mina barn varannan vecka och i ensamhet med mina studier, bloggande och musik de andra veckorna.

Jag behöver bara mig själv för att överleva trots allt.

Sedan behöver jag bekräftelse från min familj, mina vänner och rent professionellt hanterar jag det genom att nätverka och leda med hjärtat i allt jag gör.

Kära ni! Var glad och tänk på att ni dör bara en gång. Lev nu. Vårda era relationer.

❤️