Godmorgon världen ifrån ett nyvaket jag i mitt mysiga kök med min exklusiva badrock…! Idag är det val, 3:e November, det innebär att presidentvalet i USA äger rum. Blir det republikanen Trump eller blir det demokraten Biden? Slutresultatet kommer inte förrän imorgon dock, de sista vallokalerna stänger vid 07:00 svensk tid, onsdag, följ progressen på Dagens Industri. Vapenlager i delstater som tillåter innehav, är slut. Galet… Då kan jag känna att jag är glad att jag lever i Europa.

Europa – ännu en stängd världsdel?

Eller… kan jag det, vara glad? Covid-19 härjar och många städer skärper förhållningsreglerna igen… I Frankrike får man halsen knivskuren om man visar bilder… Nytt terrordåd i Wien igår kväll… tre döda då terrorister gått till attack på sex ställen runtom i staden på kvällen och även flera polismän skadade. Även en av terroristerna sköts ihjäl av polisen. Skolor hålls stängda och invånarna uppmanas stanna hemma. Galet är bara förnamnet. (Källa Wien: Aftonbladet)

Yttrandefrihet – mäts på en våg av guld

Jag har svårt att veta vad jag skall tro. Yttrandefriheten känns alltmer avlägsen. Inte bara om man följer valkampanjen i USA vad som sker i Europa utan även på sociala medier. Använder man fel ord känner algoritmerna av det och stänger ned ditt konto. Det gäller verkligen att väga varje ord på en våg av guld… och ni som känner mig vet att det är INTE min starka sida. (Nu spelar de ”Sign ”O” the Times” av Prince på radion).

Ekokammare – vad gör dig lycklig?

Inte bara stängs vi av från sociala medier om vi använder fel ord. Är vi transparenta och raka så riskerar vi att hamna utanför rent socialt. DET är något vi fruktar mer än… döden. Det och att tala inför en större massa… Vi förväntas förmedla en värld inlindad i bomull. Våra drömmar och mål – det är lätt att prata om dem när det går bra. Det är det vi vill ha – det visar statistiken, alla ”Likes” och ”Hjärtan”. Vi har alla ett val. Bomull. Fluff. Oäkta.

What goes round comes around

Livet är mer som vår hjärtfrekvensen – tänk er en sinuskurva, alltså upp och ned. Lite som en valkampanj. Om man bara delar med sig av sina ”ups” så blir det en skev bild. Den bilden får en del att vilja ta-sitt-liv om de just då råkar vara nere i sin ”down”. Ändå är det så viktigt för oss… hur det ser ut, utåt. Missförstå mig rätt. Jag menar inte att man INTE skall dela med sig av sina segrar. Men när det är det ENDA du delar med dig av… Vad förmedlar det då?

Jag älskar bilden nedan då den är ett praktexempel på vad jag försöker illustrera med ord…

Det dödande fluffet

Samtidigt är det just det som får många att må så dåligt. Det faktum att folk är så äckligt positiva och ryggdunkar varandra istället för att dela med sig av lite mer äkthet. Livet är ju inte bara ”upp”. Och i dessa tider när covid-19 härjar och folk som i vanliga fall klarat sig bra – nu inte ens kan få ett arbete – är väl äkthet ännu mer viktigt kan jag tycka. Inte trycka upp bara våra goda stunder i folks fejs, om vi inte kan dela med oss av lite skit också, men inte många vill vara det, nakna… MOD, det är något många saknar, vi har alla ett val.

Wahlgrens – symbol för upp och ned?

Säga vad man vill om Pernilla. Jag står fast vid att hon delar med sig av sina ”upp och ned”- gångar även om Bianca önskar att de kunde tala mer om ”uppbrottet” mellan sina föräldrar… Ibland måste barn också förstå och respektera att vi föräldrar har en gräns… och att livet inte kretsar kring dem, bara… Uppbrottet är väl det enda Pernilla inte vill prata om, i media?! Troligtvis skapade det ett väldigt stort sår som inte fått lugn och ro… för att läka.

Hatkärlek – sött och salt

Det jag gillar med ”Wahlgrens värld” är det att de gråter, skrattar, bråkar, gör bort sig, är fula, är snygga om vartannat! Serien får mig ofta att skratta och känna igen mig i min egna roll som förälder… Att sedan Bianca blivit en väldigt stor förebild för många unga kvinnor vet jag inte riktigt hur jag skall förhålla mig till. Säga vad man vill om henne, men någon affärskvinna är hon inte i mina ögon- För att kalla sig det krävs mycket mer än snygga kläder och ”looks”. Det kräver ett enormt mod att fatta avgörande beslut, bedöma affärsmässiga och ibland politiska, risker, … undrar om hon ens kan organinsationsnumren till de bolag hon driver…

Det kommer en tid när du går bort från allt drama och människor som skapar den, och omger dig med människor som gör dig lycklig.

oklart vem som sagt… men bra sagt!

Omge dig med folk som du kan vara dig själv med

Däremot har hon ett driv och en energi som få men som många vill ta del utav! DET kan man inte ta ifrån henne. Hon har också en attityd som tilltalar vissa – ett sken av mod. Hon omges av människor som insett vilket jäkla dragplåster hon är och vilka pengar det finns att hämta in där ute. De nyttjar hennes styrkor och hjälper henne troligtvis att fatta beslut som gynnar även deras egna plånböcker.

Allt har sitt pris

Men inte utan att det kostar… I det här fallet skulle jag säga att det är på bekostnad av de sociala mediernas svaga i gen Y och X generationerna… Det är de som bryr sig som mest om ytan och som räknar ”likes”, granskar följare och andras instakonton. Och så kanske lite på bekostnad av någon stackars mammas plånbok också… och psyke, när barnen vill köpa dyr spray-tan för att bli sådär ”bronze- brun” som Bianca, på ”före och efter”- bilden… på ett kick… nåväl. Vi har alla ett val. Jag hoppas innerligt att Bianca är lika lycklig inuti som hon är snygg utanpå! Och det är hon ju tyvärr inte – om man lyssnar på henne i serien…

Personliga reflektioner får avsluta

Nog om yta. Nog om val, eller? Igår var en bra dag för mig i alla fall. Helgen svor jag över att jag valt att lägga min ITIL 4.0 examination på en Måndag… då dt innebär att man var tvungen att hjärntvättas hela helgen utan att riktigt kunna slappna av. Så, igår vaknade jag och satte mig och fortsatte att studera grunderna för det ramverk som, med fördel, används av organisationer vars syfte är att leverera IT- tjänster av olika slag…

Sexigt värre med IT och TECH

Information Technology Infrastructure Library (ITIL) – väldigt sexigt, I know, nästan lika sexigt som Biancas produkter. Faktum är, att jag tycker det är väldigt intressant… och roligt. Kanske för att jag kan applicera det direkt i min vardag i min roll som konsult där jag arbetar MED människor för att säkra IT- miljöer som håller? Kanske för att jag älskar att prata om både mjukt och hårt… Det vill säga människa och hårdvara, vi är ju beroende av servrar, datorer och system och processer… och när det INTE funkar, ja blir man galen… (vilket osökt påminner mig om min skrivare som inte lirar med mig…)

Vem ansvarar för vad egentligen?

När ”folk” inte mår bra, då märks det direkt på arbetet. När man inte ens orkar uppföra sig mot sina kollegor, ja då har det fan gått långt… Fråga mig – jag vet – men låter mig inte slås ned av andras olycka… hur mycket de än försöker. Jag blir bara lite provocerad, och ledsen kanske – för deras skull. Livet är för kort för att må dåligt på jobbet och sänka sig så lågt att gå runt och sura och ha en attityd. Om jag mår dåligt i ett sammanhang så lämnar jag om mina försök till förbättring inte hjälper – oavsett om det är jobb, musik eller privat – JAG har ett val… alltid. och JAG är ansvarig för MIN lycka.

JAG, ingen annan!